"Klädd i Nås"- frå då dôm kam tä dôm drog å, från att de kom till världen tills de gav sig av.

Berättelsen om hur våra anmödrar och förfäder klädde sig i Nås, innan vår röda granna sockendräkt tagit form, börjar på 1600-talet. Så tidigt finns få källor att lita till men i domboken finns det pusselbitar liksom i modehistorien och i kunskapen om landskapets näringsliv. För att inte tala om arkivens alla gömmor med rubriker som lagmanspenningar, äktenskapsboken, husförhör och kyrkostämmoprotokoll. Små korn av information blir till sist en bild, om än litet suddig.

Du måste läsa bouppteckningar! sa de professionella dräktmänniskorna och jag tyckte det lät urtrist men efter en halvtimme på arkivet var jag fast. Så intressant! Så berörande att få läsa sig in i människornas liv.

Intresset för Nåsdräkten har alltid funnits omkring mig.  Sedan 2010 har jag i samarbete med Nås hemslöjdsförening, Nås hembygdsförening, kunniga nåsbor och med stöd av Erik Thorell Dalarnas museum studerat nåsdräktens utveckling och nu har denna bok kommit. Boksläppskalas hölls i Nås gamla fina Ordenshus med spelmän, stort tårtbord från Nås hemslöjd och fullt med folk varav ett femtiotal sockendräktsklädda från sex socknar.

Klädd i Nås blev Årets hembygdsbok i Dalarna 2023 utsedd av Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund

Presentation och motivering

Juryn har beslutat att utse monografin Klädd i Nås, utgi­ven 2022 av Nås hemslöjdsförening och Nås hembygdsförening, till Dalarnas bidrag som Årets hembygds­bok 2023. Margaretha Jonth är författare till det omfångsrika verket, som hon har skrivit med utgångspunkt från en mångårig gedigen forskningsinsats och i samarbete med lokalbefolkning och expertis på nationell nivå. Ett betydande dokumentationsarbete med inventeringar, utställningar och arkivforskning har utförts. Förteckningarna över källor och litteratur är omfattande och helt ovärderlig för eventuell kommande forskning om klädskick och om Nåsbygden.

Klädd i Nås, med sitt gedigna innehåll, kommer säkerligen att användas som ett standardverk inom området dräktskick, inte endast i Nås, utan hela Dalarna. Den är dessutom mycket välskriven, professionellt redigerad och vackert formgiven samt försedd med ett rikligt och inbjudande bildmaterial. Tillsammans bidrar text och illustrationer till att Klädd i Nås är ett riktigt praktverk, som bidrar till att sätta in dräktbruket i ett socialt, kulturellt och ekonomiskt sammanhang. Intressanta detaljer är de ”extranoter” som återfinns i marginalerna, att Nås-finnarnas dräktbruk uppmärksammas samt att boken berättar också om dem som bar dräkten, som därmed blir till en berättelse om Nåsbornas liv i vardag och helg, om bygdens historia och utveckling fram till nutid. Boken kan sägas vara en variant av traditionella sockenböcker med dräkten i fokus.

"Klädd i Nås" finns att köpa bland annat i hemslöjdsbutiken Nickusboa i Nås, hemslöjderna i Floda, Leksand, Rättvik, Mora och Dalarnas Hemslöjd Falun, på Vansbro kommunbibliotek, Dalarnas museum i Falun och Nordiska museet i Stockholm. Dessutom i bokhandeln Globe i Ludvika, Uppsala bokhandel, bokhandeln Böcker och Bläck i Uppsala, Malungs bokhandel, Ewerlöfs Bokhandel i Sala samt Erik Larsgården, Brovallen Avesta.

Boken kan beställas via Nås hemslöjdsförening (se nedan). Pris 395 kronor plus frakt 105 kronor.

Dräktskicket i Nås socken, Västerdalarna
Lysande röd är sockendräkten i Nås! "Rött hä va storstift hä" i Nås i gamla tider och nog känns det litet kaxigt att klä sig så grant. Men det är mer än så att äga en sockendräkt. Man äger också ett sammanhang och en ordlös gemenskap med alla andra kvinnor och män i nåsdräkt. Banden bakåt känns starka till mor, farmor, fars mormor, farmors systrar, makens farmor och faster vars plagg jag bär ibland. Jag glömmer inte den man som såg mig i en stor folkmassa en gång i USA och som kom fram med tårar i ögonen. Han hade rötter i Nås.

Nåsdräkten har aldrig varit ur bruk. Delar av den lades bort runt sekelskiftet 1900, t ex olika kyrkdräkter, barnens koltar och vardagsdräkten. Festdräkten har hela tiden använts till midsommar, bröllop, i sångkören, vid födelsedagar och andra stora kalas. Men ända in på 1960-talet fanns gamla kvinnor som "gick i nåskjortil" och inte ägde moderna kläder. Ingmarsspelen, som hade sin urpremiär 1959, har betytt mer för dräktens fortlevnad än vi kanske tänker på. Där lär sig varje sommar nya deltagare något om klädedräkten vid bönemöte, auktion, bröllop, dans och till vardags.